I huvudet på konsumenten

Svenskarna är oroliga
”Å ena sidan vet jag ju att fisk är hälsosamt, alla borde äta mer fisk. Omega-3 från fisk och omättade fetter ska ju vara bra. Men sen är det ju det där med rovfisket, torsken som håller på att ta slut, föroreningarna i havet. Och märkningarna, röd, grön, gul rekommendation – vad är egentligen okej att äta? Vad säger ursprunget, beståndet, om den fisk jag har framför mig? Och hur är det med trålfiskad fisk? Bottentrål ska ju inte vara bra för havsmiljön? Har min fisk varit på alla de sju haven innan den hamnade på min tallrik?” Det är inte lätt att som konsument orientera sig i frågor som rör fisk och fiske. Informationen kommer från många håll. Frågorna är många gånger komplexa och svåra att hitta enkla svar på.

Vem ska jag tro på?
Följer man debatten om det svenska och internationella fisket, inser man att det är en komplicerad debatt som innefattar en rad olika aktörer med många vitt skilda ståndpunkter och rekommendationer. Det är svårt för konsumenter och handlare att veta vad som gäller – vem ska man tro på; Märkningarna på förpackningen? Media? Miljöorganisationerna eller forskarna? Många upplever också att det finns ett glapp mellan politiker- nas riktlinjer och forskarnas syn på vad som är hållbart fiske. I det här kapitlet redovisar vi huvuddragen i den undersökning vi låtit göra tillsammans med omvärlds- och analysföretaget United Minds och försöker också bringa klarhet i en del av frågorna.

Kan fisken ta slut?
Undersökningsresultatet talar sitt tydliga språk: ”70 procent av svenskarna säger sig vara oroliga för hur fisket bedrivs idag”. Den största osäkerheten kretsar kring oron att havsmiljön ska påverkas negativt – tätt följd av farhågan att fisken kommer ta slut. Det här är något vi som fiskproducerande företag måste ta på allvar. Här finns ett stort informationsbehov och vi måste ställa oss frågan vad vi kan göra för att hjälpa konsumenterna. Samtidigt är det glädjande att konstatera att svenskarna trots allt hyser hopp om framtiden. Hela 83 procent är av uppfatt- ningen att det faktiskt går att fiska på ett hållbart sätt. När det kommer till debatten kan man också konstatera att forskare och naturorganisationer, som WWF och Greenpeace, är de aktörer som har stort förtroende i debatten om fiskets påverkan på havet, medan politiker har det lägsta förtroendet.

Vi vill äta mer fisk!
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer uppmanas vi att äta 2—3 fiskmåltider varje vecka. Vår undersökning visar att fyra av tio svenskar äter fisk endast någon gång per månad eller än mer sällan – en siffra som naturligtvis är bekymrande. Samtidigt finns en utbredd vilja att äta mer fisk. Hela 73 procent anger att de skulle vilja äta mer fisk än vad de gör idag. Vilka är hindren och hur kan man göra det lättare för konsumenten? Ett sätt att få fler att välja fisk när de handlar, skulle kunna vara tips på tillagning av fisk, recept i butik och utbildning av butikspersonal. Konsumenterna ser de enskilda fiskprodukterna i hyllan och fiskdisken, men ser inte de fär- diga rätterna på samma sätt som när de står vid pastahyllan. Konsumenterna behöver inspireras!

Var kommer fisken från?
I köpsituationen är det pris och smak som först och främst avgör valet av fiskprodukter. Men svensken undrar också om fisken är utrotningshotad och från vilket hav den kommer. Där har vi, och de andra fiskproducerande företagen, ett gemen- samt ansvar att tydliggöra detta på bästa sätt. Intressant att notera är också att fakta kring fiskarternas överlevnadsstatus, ursprung och vilken fångstmetod som används, är något som uppmärksammas betydligt mer än vilka tillsatser och näringsvärden som finns i produkterna – och vilka märkningar som finns på förpackningen. Detta kan bero på den flora av olika märkningar som finns och att betydelsen av vad de står för inte är allmänt känd. Även här finns alltså ett informationsbehov – för branschen och för handlarna.